Sensommar coleslaw -eller konsten att tömma en låda.

coleslawDet här med att få en låda ekologiska grönsaker levererad till sin dörr är inte så dumt. Men jag är säkert inte den enda som plötsligt står med en hel hög udda grönsaker som måste ätas upp illa kvickt.

Så søndagens meny bar præg af at väre ”tøm kassen” mad. Men på den gode måde! Først skar jeg en bunke dybrøde tomater i halve vendte med rigeligt frisk kvärnet pebber, salt, den lækre olivenolie og fint snittet frisk basilikum.

med tomat

 

Till förrätt kokades majskolvar -inte för länge. 8 minuter eller så. De ska fortfarande vara krispiga. Massor med smör på dem! Riktigt smör så klart!

”Nye” kartoffler -behøver vist ikke forklares nærmere.

Og så opfandt jeg en sensommer coleslaw:

1/2 hovede spidskål (hvis det er stort)
1 syrligt æble (i små tern -ikke revet)
1 spsk fint hakket dild
1 tsk honning
1 tsk dijonsennep
1 dl creme fraiche -gerne den fede slags.

Bland alt klistret (kladdigt) + dild godt sammen. Rør fint snittet kål og æble i. Thats it!

coleslaw i skålTill alla grönsaker serverades lam. En utskärning som på danska heter ”culotte”. Vet inte helt vad jag ska översätta det med. Enligt google translate blev det ”grillat guppen” I don’t think so! Enligt mer googlande är det fransyska… Inte helt säker. För det är väll kött som ska steka länge? En culotte ska vara rosa inuti. Och om man lever på 70-talet serveras med potatis gratäng eller bea.

Tom kasse, mætte maver, gald familie!

lam mm

Öresundstorsk med gubbröra -en skånsk rätt?

Jeg er blevet madambassadør for Skåne. Det betyder at jeg kan få muligheden for at lave mad til turister der gerne vil vide mere om skånsk mad, lokale råvarer, skånsk madkultur og svenske madvaner på det hele taget. Super sjovt!

öresundsfisk

I min verden er det oplagt at bruge lokale råvarer i den forbindelse. Jeg ved at der findes fantastisk fin torsk i øresund på denne tid af året så her kommer mit bud på en lokal ret som det kunne være spændende for en turist at prøve. Måske? 🙂

Det är trålförbud i Öresund vilket betyder vilket betyder att det fiskas småskaligt och kustnära och på så sätt undvikar man att få upp en massa som helst borde stanna kvar i havet… Inget onödigt spill alltså. Och det känns ju väldigt positivt.

Noget supersvensk er gubbröra. Det findes i en masse forskellige versioner. Kolde og varme med og uden kartoffler og løg. Men garanteret med ansjovis og æg. Og så smager det dejligt. Hvad enten den serveres til en midsommerbuffet eller til min torsk.

Rimmad Öresundstorsk med gubbröra och brynt smör

Du behöver 4-6 fina bitar rygg filé av torsk fångad i Öresund
1 liten burk ansjovis
2 hårdkokta ägg
1 knippe (bundt) dill
ca. 100 gr ekologiskt smör (läs vad jag tycker om smör)
1 paket frysta gröna ärtor eller två broccoli
1 kg mandelpotatis
Rimma fina ryggbitar av öresundsfångad torsk i 30 minuter i 1 liter iskallt vatten blandat med 1 dl salt och 1 dl socker. (I følge google translate betyder rimmad kort og godt saltet. Og det kan da ikke passe? Saltet torsk er vel noget helt andet? Nærmest tørsaltet?)

Stek fisken i ugnen i 150 grader tills innertemperaturen är 58 grader.

broccoli och fisk

Hacka 2 hårdkokta ägg och blanda med en liten burk ansjovis skurna i små små bitar och vänd i hop med ett knippe dill, finklippt. Smält ca 100 gr smör och låt det bryna (brune) lite. Blanda med ägghacket precis innan servering. Häll röran över fiskbitarna . Servera med små fina ärtor eller broccoli kokt mandelpotatis (aspargeskartoffler).

gubbröra

Velbekomme,

Theresia Swanholm

En nästan bortglömd 70-talsklassiker: Vitlöksbröd

Ytterdörren slår igen bakom äldsta sonen. Hans ögon verkligen strålar. ”Mamma är det sant? Är det som luktar det som jag tror? SKA vi ha vitlöksbröd?” Tänk att något så enkelt kan vara så gott. Ljuset släktes en sekund i ögonen när jag sa: ”Nä det är kycklingen” Men jag fortsatte: ”Det är klart att vi ska göra vitlöksbröd!” och så var den fredagskvällen räddad.

Et lille trix er at hver gang man har noget lyst brød til overs; baugette, surdejsbrød eller ganska almindeligt franskbrød så skærer jeg stumpen i skiver og så ryger en pose ind i fryseren. Så har man altid en lille rest at tage frem og lave hvidløgsbrød af.

Vitlöksbröd

Nyttigt kan man kanske inte kalla det. Men det är i alla fall utan en massa e-nummer och konstiga fetter som man hittar i en påse köpe-chips. Och jag inbillar mig att det är bra för barnen att lära sig äta vitlök. Det i sig skulle ju vara alldeles vansinnigt nyttigt. Och jag är minnst sagt FÖR att äta riktigt smör. Så vi frossar loss på vitlöksbröd då och då.

Hvidløgsbrød -uden dikkedarer (krummelurer)

8-12 skiver hvidt brød, måske lidt tørt.
75-100 gram økologisk smør
3-6 ved (klyftor) hvidløg, afhængig af størrelse og ens egen smag for hvidløg. Min erfaring er at det skal være meget. Varmen i ovnen gør at det stærke forsvinder og tilbage bliver den søde, milde umami-agtige hvidløgssmag.

Det mest komplicerede moment er at få smøret blødt. Det er ikke sjovt at stå og forsøge at trykke den pressede hvidløg ind i en køleskabskold klump smør. Stil smøret ud i god tid, rør evt. med lidt olivenolie, eller snyd (fuska) og brug mikroovnen et kort øjeblik.

Smør og hvidløg skal blandes godt, drysses med lidt salt af god kvalitet og smøres på brødet. I et noget tykkere lag end man ville gøre med almindeligt smør til en almindelig mad (macka). Ind i ovenen på 225 grader indtil kanterne bliver let brune. Måske 5-7 minutter. Thats it!

Vitlöksbröd är också något som jag kommer i håg som bland det godaste och festligaste från min barndom. Min absoluta älsklingsrätt var ”sega biffar” med klyftpotatis och vitlöksbröd. Sega biffar betydde i mitt 7-års universum att det var tuggmotstånd som i en bit oxfilé eller i en lövbiff… Till skillnad från en biff av malet kött som i mitt hem gjordes på 100% nötkött och smulade sönder i munnen på ett ytterst tråkigt sätt och därmed hette en ”torr biff”.

Jeg har faktisk ikke mødt nogen børn der ikke kunne lide mine hvidløgsbrød. En af dem kunne tilgengæld hverken lide smør eller hvidløg… Men de sprøde, lune, milde brød forsvandt i høj hastighed.

/Theresia Swanholm

bild (2)

PS. Passar såklart också jättebra till Gör din egen soppa.

Kald en spade for en spade!

Jag kan bli tokig när man slarvar med uttryck som sedan förvränger folks uppfattning av saker och ting… och som rent ut av degenererar kvaliteten i det vi äter… Oklart formulerat? Okej, mitt favorit exempel: SMÖR.

Smör är en specifik matavara och INTE ett samlat uttryck för allt möjligt som man kan bre på mackan eller steka i. SMÖR är inte Lätt&Lagom, inte Milda Culiness, inte margarin och inte ens Bregott eller Kærgården!!!

Jag vågar mig till och med på att påstå att denna nonchalans eller ignorans av ordets betydelse är vanligare i Sverige än i Danmark. I Danmark vet man att det är skillnad på Becel och smör. Och man vet vilket som är godast!!!

Smör portionsförpackningar_rund_420px

Jeg var ved at falde ned af stolen da vi en gang for mange år siden en sommeraften fick helt nyopgravde små delikate kartoffler og min søn bliver spurgt:

Vill du ha smör på potatisen?

Før hverken jeg eller sønnen når at blinke, slaskes der en ubestemmelig gullig flydende susbstans fra en plastik flaske ud over hans fine nye kartoffler. Af den slags som er tænkt til stegning. Men i bedste velmening… OG: Ja, det  var et fedtstof. Men det var IKKE smör!

I Sverige undrar jag ibland om ignoransen orsakas av att folk verkligen inte bryr sig om skillnaden..? Vilket jag skulle tycka var tråkigt. För om man ska laga god mat måste man ju veta vad som är kvalitet och vad som är ”sorgliga substitut”.

På Centralen i Malmö i höstas ville jag köpa en bulle med pålägg. Det som stack ut mellan brödskivorna under pålägget såg varnande vitt och flagigt ut och jag ställde frågan: Är det smör eller margarin på bullarna? Och får svaret: Det vet jag inte. Det är Lätta.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARGH! Hur kan en ung kvinna som arbetar i livsmedelsbranschen inte veta vad Lätta är?

Och varför retar jag mig då på fenomenet att man inte kan/ vill bryr sig om att skilja på smör och andra fetter? För att man missar DET GODA. Bre ett nybakat scones med lätt margarin –och bre ett med SMÖR… Och smaka på skillnaden… Den är STOR!

Smör_i_paket_rund_700x300px

Baka och stek i smör och jämför med billigare margarinvarianter. Skillnaden KÄNNS!

Jeg har fuld respekt for den veganer som af ideologiske grunde vælger mælkefritt margarine. Eller for den hjerte patient der fravælger animaliske fedtstoffer (fetter). Eller den der tror på sin slankekur (bantning). De undgår smör af en orsag eller av en overbevisning. Men der er ikke nogen grund til at de skal gå rundt og kalde det de spiser for smør. For det er det IKKE. Så risikerer vi at kommende generationer bliver ligesom sandwich-pigen på Centralstationen. Som ikke ved hvad forskellen er på smör og margarine. Slet ikke ved hvad der samger bedst. Eller endnu værre: Er ligeglad! (Inte bryr sig!)

Kommentera gärna! Är ovanstående onödigt gnäll om peditesser eller har jag en poäng?Skulle vara så roligt med lite åsikter…

Tänk på vad du brer på frukostmackan i morgon!

Theresia Swanholm

Sommarklassiker -smørstegt fisk

– Bra val! De är så färska så de glider ur händerna på mig, sa tjejen i fiskdisken. Rödspättor. Hela. Fast flådda på båda sidor. Det läskiga vita magskinnet också borta. Perfekt.

Nöjd och belåten med min ”fångst” skyndar jag hem och tar fram den stora gjutjärnspannan. Min far är uppvuxen på en ö i södra Danmark och där vet man hur man ska steka färsk fisk.

– Kom i håg att skrapa ut blodet och de sista resterna i hålrummet i fisken. Sagt och gjort. Med en knivspets och fingertopparna skrapas de helt rena innuti. Därefter duppas de lätt i vetemjöl (rågsikt eller grahamsmjöl) saltas och peppras. Smör smälts i pannan och får brusa av. SNÅLA inte med smöret. Minnst 50 gr. pr. panna med fisk.

Stek dem 5-6 minuter på mellanhög värma. Vänd de bara en gång -annars faller de sönder.

I kväll åt vi vår fisk med skånska primörer. Lätkokt blomkål och små rödbetor vända i olivolja, balsamico och flingsalt. Och nypotatis förståss. Strö hackad persilja över rätten och om du har nerver till det -smält ytterligare smör (evt. hälften vatten, hälften smör och vispa skummigt) och ringla över talriken.

Nogen gange er rødspætterne fyldt af rogn (rom). Her til aften var der kun nogle megt tynde ”poser” til rogn som jeg kasserede. Men når de er fyldt med rogn, faste og lyserøde, så skal de forsigtigt pilles ud og steges i smør ved siden af sin ”mor”. Og så er de ”Det bedste af det hele”.

Og aftenens dessert?
Jordbær selvfølgelig. På billedet ser i det mest spektakulære…

Så blev det alligevel sommer!

/Theresia Swanholm