Öresundstorsk med gubbröra -en skånsk rätt?

Jeg er blevet madambassadør for Skåne. Det betyder at jeg kan få muligheden for at lave mad til turister der gerne vil vide mere om skånsk mad, lokale råvarer, skånsk madkultur og svenske madvaner på det hele taget. Super sjovt!

öresundsfisk

I min verden er det oplagt at bruge lokale råvarer i den forbindelse. Jeg ved at der findes fantastisk fin torsk i øresund på denne tid af året så her kommer mit bud på en lokal ret som det kunne være spændende for en turist at prøve. Måske? 🙂

Det är trålförbud i Öresund vilket betyder vilket betyder att det fiskas småskaligt och kustnära och på så sätt undvikar man att få upp en massa som helst borde stanna kvar i havet… Inget onödigt spill alltså. Och det känns ju väldigt positivt.

Noget supersvensk er gubbröra. Det findes i en masse forskellige versioner. Kolde og varme med og uden kartoffler og løg. Men garanteret med ansjovis og æg. Og så smager det dejligt. Hvad enten den serveres til en midsommerbuffet eller til min torsk.

Rimmad Öresundstorsk med gubbröra och brynt smör

Du behöver 4-6 fina bitar rygg filé av torsk fångad i Öresund
1 liten burk ansjovis
2 hårdkokta ägg
1 knippe (bundt) dill
ca. 100 gr ekologiskt smör (läs vad jag tycker om smör)
1 paket frysta gröna ärtor eller två broccoli
1 kg mandelpotatis
Rimma fina ryggbitar av öresundsfångad torsk i 30 minuter i 1 liter iskallt vatten blandat med 1 dl salt och 1 dl socker. (I følge google translate betyder rimmad kort og godt saltet. Og det kan da ikke passe? Saltet torsk er vel noget helt andet? Nærmest tørsaltet?)

Stek fisken i ugnen i 150 grader tills innertemperaturen är 58 grader.

broccoli och fisk

Hacka 2 hårdkokta ägg och blanda med en liten burk ansjovis skurna i små små bitar och vänd i hop med ett knippe dill, finklippt. Smält ca 100 gr smör och låt det bryna (brune) lite. Blanda med ägghacket precis innan servering. Häll röran över fiskbitarna . Servera med små fina ärtor eller broccoli kokt mandelpotatis (aspargeskartoffler).

gubbröra

Velbekomme,

Theresia Swanholm

Lagad mat eller rugbrød?

 I Danmark äter man som bekant mycket rugbrød. Altså osötat fullkorns rågbröd i tunna skivor som man lägger mer eller mindre avancerat pålägg på. Något som inte alla svenskar vet är att man i Danmark anser att detta är det nyttigaste, mest grundläggande och mest oumbärliga i hela livsmedelskonsumtionen. Röntga ett transportband på Kastrup med resväskor på väg söderut. Rugbrød finns nog i minst hälften!

Man blir helt enkelt inte stor och stark om man inte äter rugbrød. Stackars den mamma som får ett barn som strular med rugbrøds intaget. Hur ska det någonsin kunna bli nått av denna lilla stackare. Äter han eller hon inte sitt dagliga rugbrød får hen ju dåliga tänder, växer inte, får dålig matsmältning, blir liten, klen och glåmig…

Det er sjovt nok samme onde skæbne rammer det svenske barn der ikke indtager ”lagad mat”. Det betyder i al sin enkelthed at, der er tale om tilberedt mad. Eller hvad man i Danmark ville kalde varm mad. I Sverige er man altså af den overbevisning at varm mad er sund mad. Att bara äta ”mackor” altså madder -det er det rene junkfood. I Svergie er der tradition for at man spiser varm mad til frokost. Skolerne serverer det gratis og de fleste arbejdspladser holder en hel times frokost så at alle kan nå ud og få sig en portion lagad mat. Uden mindst et måltid lagad mat om dagen ville den svenske befolkning sygne hen.

Eftersom jag dagligen stöter på både svenskar och danskar kan jag ju konstatera att inget av folken verkar varken klenare, sjukare, eller mer felnärda (fejlernærede) än de andra. Så denna dyrkan av antingen rugbrød eller lagad mat måste härstamma från en tid då det viktiga och väsentliga var att få en fiberrik, nyttig föda med gott om kolhydrater. Jag tycker att man i dag, i bägge länder, borde koncentrera sig om att se till att ge sina barn en kost som är befriad från e-nummer, lokalt producerad och gärna ekologisk. Sen kan det ju kvitta om man brer det på bröd eller slevar upp det ur en gryta.

Men jeg er glad for at forskellen er der. Det bidrager jo til at maden ser annerledes ud i et svensk hjem i forhold til et dansk. Det er jo det der gør at vi kan tale om svensk og dansk madkultur. Og det er jo selve omdrejningspunktet for denne blogg, Øresunt.

För den svensk som vill prova på att själv baka ett riktigt danskt rågbröd rekommenderar jag att läsa här:

http://politiken.dk/mad/tjekmadguide/tjekguidemad/ECE1074744/opskrifter-bag-selv-rugbroedet/

Og så kan man jo prøve at bage et hurtigt sødt svensk groft brød.

Skulle ni behöva hjälp med översättning eller har ni andra frågor så hör av er.

Theresia Swanholm

PS. Tak til martin på Rigeligtsmør.dk for lån af rugbrødsbillede.