Öllebröd – en delikatess eller något hiskeligt?

Øllebrød är nog ett tvättäkta exempel på en rätt man antingen älskar eller hatar. Eller till och med älskar att hata. Egentligen är det en väldigt sympatisk rätt. Det handlar ju om att minska matspill: att ta vara på rester. Den uppstod på den tiden då man inte gjorde det för miljöns skull – utan snarare för att överleva. Jag har läst att man har ätit Øllebrød i 800 år i Danmark. Det går altså tillbaka till den tiden då det dracks öl i stället för vatten – eftersom det vatten som fanns inte var varken gott eller särskilt friskt – utan snarare en hälsorisk.

Här i Sverige gjorde vi fattiga riddare på våra brödkanter. Att doppa gammalt bröd i mjölk och ägg och sedan steka det låter väl kanske inte heller som en kulinarisk höjdare? Men det är ju supergott!

Och ja, Øllebrød är gamla rågbrödsrester som man lägger i blöt i öl och sedan serverar. FAST man ska koka det ganska länge, och se till att det blir en alldeles slät kräm, och så tillsätter man socker – och nu för tiden även ytterligare kryddor som kanel eller citronzest… och kanske en klick grädde.

Till och med NOMA – som varit världens bästa restaurang har haft Øllebrød på menyn… länge till och med. Så görs det på rätt sätt är det många som verkligen tycker att det är en delikatess.

Øllebrød

4 små portioner eller 2 lite större

175 gram danskt osötat rågbröd
5 dl. vatten
1 hvidtøl eller maltøl 33 cl. (kanske att man kan använda svagdricka eller porter+socker jag har dock aldrig provat…)
50 gram socker

Lägg brödet i blöt i vattnet över natten (eller ca. minst 6 timmar), förvara kallt. Sedan ska brödet kokas 20- 30 minuter med 33. cl söt alkoholfritt öl, och 50 gram socker. När det har blivit en tunn gröt så tryck den genom en sil så att den blir helt slät. Vill man kan man tillsätta rivet skal från en citron samt en tesked kanel.

Øllebrød är lite gran som risgrynsgröt… Är det en efterrätt, en frukost eller en hel måltid? Det är så klart en smaksak. Min personliga åsikt är att det lämpar sig bäst i små portioner, kryddade med citron och kanel och serverade som dessert med vispad grädde. För jag är nog en av de få som varken älskar eller hatar Øllebrød – utan tycker att det är en ”kul grej” – med mycket historia och tradition!

Velbekomme!

Theresia Swanholm

Annons

Kransekage – samt mysteriet marcipan/mandelmassa

Är det inte konstigt att när man handlar i Sverige så är det mer mandel i mandelmassa än det är i marsipan..?

Og når man handler i Danmark er det procentuelle indhold af mandel højere i marcipan end i mandelmasse…

Mer förvirrande än så kan det knappast bli!

MEN under alle omstændigheder kan man bage fantastisk kranskekage – hvis man vel og mærke bruger det produkt med MEST mandel i. Gerne 60% eller mere…

Kransekage är en dansk specialitet som går snabbt och lätt att baka och som är både lyxig och god att servera som en sötsak till kaffet – eller som i Danmark: Med skumpa! (mousserende vin) (Fast välj då en sötare sort… Annars blir kontrasten mellan den sura drycken och den väldigt söta kakan FÖR stor.Enligt mig i alla fall) I Danmark är det för många att måste att skåla in det nya året med bubbel och kransekage just vid tolvslaget. 

Kransekage: 

12 fina bitar

200 gr. marsipan eller mandelmassa. Beroende på vilket land du handlar i. Det viktiga är MINST 60% mandel. 
90 gram strösocker
1/2 äggvita. (knappt 1/4 dl)

Glasyr:

3 tsk äggvita
100 gram florsocker (flormelis)

Eventuellt mörk choklad att doppa i.

Blanda snabbt i hop marsipan/mandelmassa, äggvita och socker med fingrarna till en jämn deg. Rulla ut den till två rullar a 30 cm. ”mjöla” bordet med florsocker om degen är för klibbig. Tryck till dina rullar hela vägen så att de blir lite lätt trekantiga.

Grädda i 190 grader varm ugn (svalare om du kör varmluft) 10-15 minuter. Tills ytan är ljusbrun och innanmätet mjukt. 

Vänta tills rullarna är helt svala, rör i hop glasyren och ringla i så tunn stråle som möjligt.

Låt glasyren stelna helt innan du skär ut sex bitar av varje rulle. Ta bort de yttersta ändarna så att alla bitar ser lika dana ut. (Det är kockens lyx att glufsa i sig under arbetets gång)

Velbekomme!

Theresia Swanholm

Kräftskiva for begyndere

Det er så hyggeligt, det er så svensk – og det er så nemt! Kräftskiva så klart…

Selv om vi er nået ind i september kan man være heldig og stadig finde krebs i butikkerne. Og så er der slet ikke nogen undskyldning for at lade være med at købe dem. Her er de vigtigste punkter når du skal holde krebsegilde:

 

Sådan et klassisk svensk krebsegilde kan göres på mange forskellige måder. Men der nogle få indslag som er et absolut ”must”:

• Krebs. Selvfølgelig skal du helst have fanget dem selv. I en svensk skovsø. Du skal selvfølgelig også have kogt dem selv. Med en lage som er en gammel familiehemmelighed… Eller ved at have googlet dig frem til ”ny kräftlag”
  Men mindre kan også göre det. Faktisk har jeg været til fantstisk sjove Krebsegilder, hvor krebsene var tyrkiske og hældt ud af en frossen pakke direkte op på fadet. MEN man skal huske at det tager næsten to døgn at tø dem op i køleskabet. Regn med ca. 500 gram upillede krebs per person.
• Så skal der være snaps og snapseviser. Det behøver ikke være en akvavit. Det duer fint med en hyldeblomstsnaps, en absolut vodka eller faktisk stort set hvilken slags brændevin som helst… Og er der ikke mere af det duer gammeldansk også!

   

• Den aller mest kendte snapsevise er nok ”Helan går” Og det vigtigste når man synger den, er at man tager en pause på det helt rigtige sted i sangen for at sluge sin snaps i andagt – og derefter synger den sidste linie. Kun amatører udi snapsevisesyngning springer denne drikkepause over. Jeg har fundet et klip (med nogen mennesker jeg slet ikke kender) på youtube. Her gribes det med pausen helt rigtig an.
• Og så er det det der med hatte, hagesmække og anden bordpynt… Rent faktisk er det ret smart at bruge hagesmække, eftersom man skal slubre ordentligt og suge den lækre lage ud af krebsen før man piller den. Og det sviner og drypper altså let ned af tøjet. Lygter og guirlander er ekstra festligt når man sidder udenfor. Her giver det også god mening med lygterne når mørket begynder at falde på. Hattene har jeg faktisk ikke nogen god forklaring på… 🙂 Men de er uden tvivl en del af ritualet. Og de bidrager hurtigt til at få stemningen i top: Når du alligevel ser så fjollet ud -så gør det heller ikke noget hvis du synger falsk, og når du alligevel er til grin kan du jo ligeså godt tage en snaps mere, og så gør det jo heller ikke noget at du spiller krebsesaft ned af tøjet…
• Så skal der være Vesterbottenost. En tør, stærk næsten syrlig ost som er verdensberømt i hele Sverige! Den kan spises som den er til knækbrød, eller (hjemmebagt) sødt svensk brød. Eller allerbedst som Västerbottenpaj. Da vi holdt krebsegilde sidste weekend brugte jeg denne opskrift. Resultatet blev dejlig kræmet, fyldigt og et perfekt supplement til de næsten sødlige krebs. Mere ost og brød er også en god ting eftersom kræbs ikke ligefrem mætter…

Jeg serverede sågar en lille kartoffelsalat meget lig denne potatissallad. Med letkogte grønne bønner/sukkerærter og lidt kapers tilsat – men det er vist ret utraditionelt. Men vi blev tilgengæld mætte!

Det skyldtes måske også at vi lagde ud med et par snitter. En med smørstegte kantareller. (Kantareller, gul løg, salt, peber, smørristet franskbrød og et lille lag ”mjukost”) og kavring med gubbröra. Gubbröra kan laves i både en kold og en varm version. Udskift smøret med cremefraiche – så har du den kolde slags.

Endeligt var der små stykker knækbrød med gravad lax (lige ud af pakken) og denne lækre senneps sovs.

Mange laver en række lækre dyppelser til sine krebs. Romsås er en klassiker:

Bland:

5 dl. cremefraiche 38%
Et bundt dild
Et lille finthacket rødløg
Et glas rød kaviar (stenbidder)
frikskværnet sort peber
er kaviaren ikke salt nok -så skal der også salt i. Smag dig frem!

Denne ”röra” er guddommelig at dyppe det meste i. Pröv med kartoffelchips till en drink, som tilbehør til varmröget lax og nye kartoffler, selvfølgelig til västerbottenpaj – eller bland en bøtte krebsehaler i og læg op på nogle friske salatblade og en skive baguette… Så har du en dejlig sommerforret.

Men det korte af det lange er. Køb en pakke krebs næste gang du ser én! De er dejlige! Og hvis der er nogen der har nogle spørgsmål – så ville jeg elske at svare på dem!

Sjung hopp fallerallan leeeeeeej!

Theresia Swanholm

 

 

 

Æbleskiver – danskt och juligt! (og uden kærnemælk)

Så en dag så ringde sydsvenskan! Om jag kunde berätta lite om dansk julmat? Och om jag kanske ville baka något? Det ska vi väll kunna ordna!

Och vad ska man då välja att baka? Något vars motsvarighet inte finns i Sverige. Och som är både danskt och juligt? Æbleskiver så klart!

En sorts små runda bullar som nästan kan påminna lite om munkar. I Danmark äter man dem med socker och florsocker till glögg. De lärde tviste vist fortfarande om huruvida man ska ha kærnemælk (kärnmjölk) eller vanlig mjölk i æbleskiver och om man ska ha bikarbonat eller jäst.

Jeg har valgt Camilla Plums opskrift af hensyn til de svenskere, der ikke har muligheden for at købe kærnemælk -som jo slet ikke kan fås i Sverige. Og så må man håbe at svenskerne har arvet eller købt en rigtig æbleskive pande. For de fås heller ikke i Sverige. Og uden sådan en kan man ikke lave rigtige æbleskiver. Selv om journalisten spurgte om man kunne bruge en støbejernspande tænkt til franske snegle… Er der nogen der vil prøve dét, vil jeg meget gerne høre om resultatet.

Æbleskiver kan mycket väl ätas året runt. Men av någon anledning hör de numera i hop med glögg. Och serveras oftast tre och tre med en klick sylt och en hög florsocker att doppa dem i.

Om gløgg: Svenskerne gør ikke som danskere et stort nummer ud af at blande sin egen gløgg. Det er der ganske simpelt ikke nogen grund til! Systembolaget har et stort udvalg af færdig kvalitets gøgg i alle slags styrker og smags kombinationer. Der er flere forskellige producenter, der i bladenes mange tests, kæmper om at udnævnes til årets bedste gløgg. Og de fleste af dem er af virkelig høj kvalitet. En af mine favoritter er Blossas hvide starkvins gløgg.  Den kan anbefales. Og gør som svenskerne: Prøv at skifte æbleskiverne ud med en brunkage påsmurt blåskimmel ost.

Æbleskiver på mjölk:

2,5 dl standard mjölk
15 gram jäst
3 ägg gulor
1 msk socker
200 gram mjöl
1/2 tsk kardemumma -eller mer
rivet skal av en ekologisk citron
65 gram äkta smör
3 hårt vispade äggvitor
smör till bakningen
Låt mjölken bli fingervarm och lös upp jästen i denna. Rör i hop ägg gulor och socker. Vispa i mjölk-jäst blandningen och sedan det smälta smöret. Blanda mjöl och kryddor och rör i detta. Låt degen jäsa ca. en halv timme tills den växt och ser lite skummig ut. Blanda i äggvitorna. Värm upp pannan och dutta lite smör i varje hål. Fyll i deg nästan ända upp till kanten. När det bubblar runt kanten ska æbleskiven vändas så att den obarkade degen i mitten rinner ut och hjälper till att göra æbleskiven rund. Använd en gaffel eller en sticka (som man använder när man stickar koftor) för att få rätta snurren när du vänder. snurra den lite så att den blir lagom bakad hela vägen runt.

Servera med glögg, sylt och flor socker. 

Glædelig jul!

Och så här ser en tom odiskad æbleskive panna ut…

 

Fredagsmys -en masspsykos? Eller Kirstens Italienske Spinatpasta

Af en eller anden årsag er det besluttet at på fredage skal der være fredagsmys i Sverige. Det startede som en kampanje for et chipsmærke… Og svenskere gør som regel hvad de får besked på… Så nu kan man ikke finde den børne familie der ikke diktatorisk afholder fredagsmys, hver eneste fredag.

Av någon oförklarlig anledning har det också bestämts att fredagsmys innebär tacos till kvällsmat. Jag är säker på att man skulle kunna sammanställa en horribel statistik på hur många svenskar som faktiskt äter tacos på fredagar…

Og som den halvdansker jeg er, gør jeg hvad jeg kan, for at spise tacos hvilken dag som helst. Bare IKKE om fredagen!

Hemma hos oss innehåller fredagsmyset en stund framför tv’n hela familjen samlad med hempoppade popcorn. Och innan dess äter vi något som alla tycker är lite extra gott. Vissa fredagar betyder det att barnen får en rätt och de vuxna en annan. En av de absoluta vuxenfavoriterna är Kirstens spenatpasta. Den är blixtsnabb, delikat och snygg… Och passar perfekt med ett mustigt rött vin. Det är desutom en sådan rätt som man slänger i hop mer eller mindre efter ögonmått och inte efter gram och centiliter.

Kirstens Spinatpasta

Spaghetti (nok til 2)
lidt olivenolie
En halv pose frossen hel spinat. (eller samme mængde frisk)
3-4 fed (klyftor) hvidløg. Hackede –ikke pressede
En halv frisk chili i tynde skiver, eller et dryss törret chili
salt & peber
Ca en halv -1 dl piskefløde
friskreven parmesanost

Samtidig som pastaen koger svitses hvidløg i en lille smule olivenolie. Når den er blød (mjuk) men ikke branket (bränd) tilsættes lidt mere olie og chilien, lidt senere spinaten. Når al væske er væk saltes og pebres der. Så hældes der en ordentlig slat (skvätt) fløde ved og på mystisk vis forsvinder den næsten helt i løbet af (under) det øjeblik det tager at hælde vandet fra pastaen…

Så här ser det ut när grädden försvinner…

Så vendes pastaen ned i spinaten og de få stænk fløde der måtte være tilbage. Op på tallerken, drys med frisk parmesan. Skål! Ahh. Det er fredag….

Vitlöksbröd passar bra till.

En gang for mange år siden, hvor NV (stadsdel i Köpenhamn) virkelig var ”det mørke nordvest” kom jeg til at dele en studenterhybel (studentlya) med Kirsten som havde en fortid i Italien för sit arkitektstudie.

Det var Kirsten som lärde mig att laga den här suveräna rätten. Hun havde i sin tur lärt at laga den någonstans i Italien av någon hon tyckte om… Kirsten och jag blev inte vänner för livet. Men nu har jag haft ett drygt 20 år långt kärleksförhållande till spenatpastan! Njut den!

Theresia Swanholm

Kald en spade for en spade!

Jag kan bli tokig när man slarvar med uttryck som sedan förvränger folks uppfattning av saker och ting… och som rent ut av degenererar kvaliteten i det vi äter… Oklart formulerat? Okej, mitt favorit exempel: SMÖR.

Smör är en specifik matavara och INTE ett samlat uttryck för allt möjligt som man kan bre på mackan eller steka i. SMÖR är inte Lätt&Lagom, inte Milda Culiness, inte margarin och inte ens Bregott eller Kærgården!!!

Jag vågar mig till och med på att påstå att denna nonchalans eller ignorans av ordets betydelse är vanligare i Sverige än i Danmark. I Danmark vet man att det är skillnad på Becel och smör. Och man vet vilket som är godast!!!

Jeg var ved at falde ned af stolen da vi en gang for mange år siden en sommeraften fick helt nyopgravde små delikate kartoffler og min søn bliver spurgt:

Vill du ha smör på potatisen?

Før hverken jeg eller sønnen når at blinke, slaskes der en ubestemmelig gullig flydende susbstans fra en plastik flaske ud over hans fine nye kartoffler. Af den slags som er tænkt til stegning. Men i bedste velmening… OG: Ja, det  var et fedtstof. Men det var IKKE smör!

I Sverige undrar jag ibland om ignoransen orsakas av att folk verkligen inte bryr sig om skillnaden..? Vilket jag skulle tycka var tråkigt. För om man ska laga god mat måste man ju veta vad som är kvalitet och vad som är ”sorgliga substitut”.

På Centralen i Malmö i höstas ville jag köpa en bulle med pålägg. Det som stack ut mellan brödskivorna under pålägget såg varnande vitt och flagigt ut och jag ställde frågan: Är det smör eller margarin på bullarna? Och får svaret: Det vet jag inte. Det är Lätta.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARGH! Hur kan en ung kvinna som arbetar i livsmedelsbranschen inte veta vad Lätta är?

Och varför retar jag mig då på fenomenet att man inte kan/ vill bryr sig om att skilja på smör och andra fetter? För att man missar DET GODA. Bre ett nybakat scones med lätt margarin –och bre ett med SMÖR… Och smaka på skillnaden… Den är STOR!

Baka och stek i smör och jämför med billigare margarinvarianter. Skillnaden KÄNNS!

Jeg har fuld respekt for den veganer som af ideologiske grunde vælger mælkefritt margarine. Eller for den hjerte patient der fravælger animaliske fedtstoffer (fetter). Eller den der tror på sin slankekur (bantning). De undgår smör af en orsag eller av en overbevisning. Men der er ikke nogen grund til at de skal gå rundt og kalde det de spiser for smør. For det er det IKKE. Så risikerer vi at kommende generationer bliver ligesom sandwich-pigen på Centralstationen. Som ikke ved hvad forskellen er på smör og margarine. Slet ikke ved hvad der samger bedst. Eller endnu værre: Er ligeglad! (Inte bryr sig!)

Kommentera gärna! Är ovanstående onödigt gnäll om peditesser eller har jag en poäng?Skulle vara så roligt med lite åsikter…

Tänk på vad du brer på frukostmackan i morgon!

Theresia Swanholm

Svenske juletraditioner i P4 Kbh

Så var der en journalist der gerne ville høre om svenske juletraditioner. Resultatet af den snak kan I høre i denne del af P4 Københavns julekalender. Her bydes der hver dag på et indblik i hvordan julen holdes i andre (eksotiske?) lande.

Journalisten har enligt min mening tagit i lite i rubriken… Visst sjunger vi salmer på julen. Men faktiskt INTE runt granen. Eller hur?

I venstre side er der et link til selve lydklippet. http://www.dr.dk/P4/Kbh/Nyheder/Koebenhavn/2012/11/30/104845.htm

Flere julerier fra både dansk og svensk side kommer inden længe…

Sproglig forbistring -eller skillnaden på Cola och Kola…

Det är så himla konstigt att det finns så många ”mat-ord” som är nästan de samma på svenska och danska… Fast betyder helt olika.

En klassiker är väll purjolök? En svensk som följer ett danskt recept och rynkar på ögonbrynen när han eller hon ska ”klippe purlög over” Klippa en purjolök??? På svenska är purjolök det samma som porre på danska. På danska betyder purløg gräslök.

Og så er der den med cola-smag. På dansk er cola det samme som coca-cola smag. På svensk er kola (flöde)karamel(smag). I övrigt er svensk slang for sodavanden ”cocka”, hvor man på dansk forkorter drikken til netop ”cola”. Er der nogen der så undrer sig over hvordan man benævner smagen cola i Sverige? Logisk nok: coca-cola smak.

Er der nogen der kan finde på flere forviklende mad udtryk? Så kan jeg måske udvide indlæget yderligere…

Og så er der de ord der ikke er de samme – men tæt på:

Jordbär -jordgubbar (hvordan blev det til gubbar?)

Björnbär og Brombär -björne brummer vel?

Och några ord har absolut ingenting med varandra att göra:

Svarta vinbär och röda vinbär. Praktiskt lättförståeligt och logiskt. Samma bär heter på danska: Solbær -vackert och poetiskt. Och röda vinbär heter Ribs (!?) Vad är det för ett ord???

På dansk høster(skördar) vi disse bær inden vi når det svenskerne kalder Höst -altså efterår. Det vil sige at svenskernes semester (ferie) er over nogenlunde som danskernes semester(termin) begynder…

Inte konstigt att vi ibland missförstår varandra!

/Theresia Swanholm