Öllebröd – en delikatess eller något hiskeligt?

Øllebrød är nog ett tvättäkta exempel på en rätt man antingen älskar eller hatar. Eller till och med älskar att hata. Egentligen är det en väldigt sympatisk rätt. Det handlar ju om att minska matspill: att ta vara på rester. Den uppstod på den tiden då man inte gjorde det för miljöns skull – utan snarare för att överleva. Jag har läst att man har ätit Øllebrød i 800 år i Danmark. Det går altså tillbaka till den tiden då det dracks öl i stället för vatten – eftersom det vatten som fanns inte var varken gott eller särskilt friskt – utan snarare en hälsorisk.

img_1923

Här i Sverige gjorde vi fattiga riddare på våra brödkanter. Att doppa gammalt bröd i mjölk och ägg och sedan steka det låter väl kanske inte heller som en kulinarisk höjdare? Men det är ju supergott!

Och ja, Øllebrød är gamla rågbrödsrester som man lägger i blöt i öl och sedan serverar. FAST man ska koka det ganska länge, och se till att det blir en alldeles slät kräm, och så tillsätter man socker – och nu för tiden även ytterligare kryddor som kanel eller citronzest… och kanske en klick grädde.

Till och med NOMA – som varit världens bästa restaurang har haft Øllebrød på menyn… länge till och med. Så görs det på rätt sätt är det många som verkligen tycker att det är en delikatess.

img_1921

Øllebrød

4 små portioner eller 2 lite större

175 gram danskt osötat rågbröd
5 dl. vatten
1 hvidtøl eller maltøl 33 cl. (kanske att man kan använda svagdricka eller porter+socker jag har dock aldrig provat…)
50 gram socker

Lägg brödet i blöt i vattnet över natten (eller ca. minst 6 timmar), förvara kallt. Sedan ska brödet kokas 20- 30 minuter med 33. cl söt alkoholfritt öl, och 50 gram socker. När det har blivit en tunn gröt så tryck den genom en sil så att den blir helt slät. Vill man kan man tillsätta rivet skal från en citron samt en tesked kanel.

Øllebrød är lite gran som risgrynsgröt… Är det en efterrätt, en frukost eller en hel måltid? Det är så klart en smaksak. Min personliga åsikt är att det lämpar sig bäst i små portioner, kryddade med citron och kanel och serverade som dessert med vispad grädde. För jag är nog en av de få som varken älskar eller hatar Øllebrød – utan tycker att det är en ”kul grej” – med mycket historia och tradition!

img_1920

Velbekomme!

Theresia Swanholm

En nästan bortglömd 70-talsklassiker: Vitlöksbröd

Ytterdörren slår igen bakom äldsta sonen. Hans ögon verkligen strålar. ”Mamma är det sant? Är det som luktar det som jag tror? SKA vi ha vitlöksbröd?” Tänk att något så enkelt kan vara så gott. Ljuset släktes en sekund i ögonen när jag sa: ”Nä det är kycklingen” Men jag fortsatte: ”Det är klart att vi ska göra vitlöksbröd!” och så var den fredagskvällen räddad.

Et lille trix er at hver gang man har noget lyst brød til overs; baugette, surdejsbrød eller ganska almindeligt franskbrød så skærer jeg stumpen i skiver og så ryger en pose ind i fryseren. Så har man altid en lille rest at tage frem og lave hvidløgsbrød af.

Vitlöksbröd

Nyttigt kan man kanske inte kalla det. Men det är i alla fall utan en massa e-nummer och konstiga fetter som man hittar i en påse köpe-chips. Och jag inbillar mig att det är bra för barnen att lära sig äta vitlök. Det i sig skulle ju vara alldeles vansinnigt nyttigt. Och jag är minnst sagt FÖR att äta riktigt smör. Så vi frossar loss på vitlöksbröd då och då.

Hvidløgsbrød -uden dikkedarer (krummelurer)

8-12 skiver hvidt brød, måske lidt tørt.
75-100 gram økologisk smør
3-6 ved (klyftor) hvidløg, afhængig af størrelse og ens egen smag for hvidløg. Min erfaring er at det skal være meget. Varmen i ovnen gør at det stærke forsvinder og tilbage bliver den søde, milde umami-agtige hvidløgssmag.

Det mest komplicerede moment er at få smøret blødt. Det er ikke sjovt at stå og forsøge at trykke den pressede hvidløg ind i en køleskabskold klump smør. Stil smøret ud i god tid, rør evt. med lidt olivenolie, eller snyd (fuska) og brug mikroovnen et kort øjeblik.

Smør og hvidløg skal blandes godt, drysses med lidt salt af god kvalitet og smøres på brødet. I et noget tykkere lag end man ville gøre med almindeligt smør til en almindelig mad (macka). Ind i ovenen på 225 grader indtil kanterne bliver let brune. Måske 5-7 minutter. Thats it!

Vitlöksbröd är också något som jag kommer i håg som bland det godaste och festligaste från min barndom. Min absoluta älsklingsrätt var ”sega biffar” med klyftpotatis och vitlöksbröd. Sega biffar betydde i mitt 7-års universum att det var tuggmotstånd som i en bit oxfilé eller i en lövbiff… Till skillnad från en biff av malet kött som i mitt hem gjordes på 100% nötkött och smulade sönder i munnen på ett ytterst tråkigt sätt och därmed hette en ”torr biff”.

Jeg har faktisk ikke mødt nogen børn der ikke kunne lide mine hvidløgsbrød. En af dem kunne tilgengæld hverken lide smør eller hvidløg… Men de sprøde, lune, milde brød forsvandt i høj hastighed.

/Theresia Swanholm

bild (2)

PS. Passar såklart också jättebra till Gör din egen soppa.

Sødt svenskt brød

I første indlæg Lagad mat eller rugbrød  har svenskerne fået opskrifter på dansk rugbrød og så er det vel på plads med en opskrift på svensk brød til danskerne. Her kommer et hurtiglavet, nemt, groft brød som trods korn, grahamsmel og hørfrø er hvinende sødt (for en dansker) Lige sådan som et svensk brød skal være. Svenskerne spiser det med glæde til både salami og leverpostej. En dansker vill måske mene at det egner sig bedst til ost. Men prøv det! Det blev en stor succes da jeg havde det med til svensk midsommer…

Filmjölksbröd

6,5 dl. grahamsmel
1 dl. hvedemel
2 d.l kunste rugkerner (rågkross)
2 dl. solsikke kerner (solrosfrön)
1 dl hørfrø (linfrön)
2 tsk salt
2 tsk natron (bikarbonat)
2 dl mørk sirup (!)
1 liter ymer (filmjölk)

Bland alle de trörre ingredienser godt sammen. Tilsæt sirup og ymer og rør hurtigt sammen til en løs dej. Hæld i to brödforme (1,5 liter) som er smurt og drysset med rasp, hørfrø eller sesamfrø.  Bag i 1,5 time i 175 grader. Lad stå i fromen i 5 minutter inden de køler af på gitter uden form.

Lagad mat eller rugbrød?

 I Danmark äter man som bekant mycket rugbrød. Altså osötat fullkorns rågbröd i tunna skivor som man lägger mer eller mindre avancerat pålägg på. Något som inte alla svenskar vet är att man i Danmark anser att detta är det nyttigaste, mest grundläggande och mest oumbärliga i hela livsmedelskonsumtionen. Röntga ett transportband på Kastrup med resväskor på väg söderut. Rugbrød finns nog i minst hälften!

Man blir helt enkelt inte stor och stark om man inte äter rugbrød. Stackars den mamma som får ett barn som strular med rugbrøds intaget. Hur ska det någonsin kunna bli nått av denna lilla stackare. Äter han eller hon inte sitt dagliga rugbrød får hen ju dåliga tänder, växer inte, får dålig matsmältning, blir liten, klen och glåmig…

Det er sjovt nok samme onde skæbne rammer det svenske barn der ikke indtager ”lagad mat”. Det betyder i al sin enkelthed at, der er tale om tilberedt mad. Eller hvad man i Danmark ville kalde varm mad. I Sverige er man altså af den overbevisning at varm mad er sund mad. Att bara äta ”mackor” altså madder -det er det rene junkfood. I Svergie er der tradition for at man spiser varm mad til frokost. Skolerne serverer det gratis og de fleste arbejdspladser holder en hel times frokost så at alle kan nå ud og få sig en portion lagad mat. Uden mindst et måltid lagad mat om dagen ville den svenske befolkning sygne hen.

Eftersom jag dagligen stöter på både svenskar och danskar kan jag ju konstatera att inget av folken verkar varken klenare, sjukare, eller mer felnärda (fejlernærede) än de andra. Så denna dyrkan av antingen rugbrød eller lagad mat måste härstamma från en tid då det viktiga och väsentliga var att få en fiberrik, nyttig föda med gott om kolhydrater. Jag tycker att man i dag, i bägge länder, borde koncentrera sig om att se till att ge sina barn en kost som är befriad från e-nummer, lokalt producerad och gärna ekologisk. Sen kan det ju kvitta om man brer det på bröd eller slevar upp det ur en gryta.

Men jeg er glad for at forskellen er der. Det bidrager jo til at maden ser annerledes ud i et svensk hjem i forhold til et dansk. Det er jo det der gør at vi kan tale om svensk og dansk madkultur. Og det er jo selve omdrejningspunktet for denne blogg, Øresunt.

För den svensk som vill prova på att själv baka ett riktigt danskt rågbröd rekommenderar jag att läsa här:

http://politiken.dk/mad/tjekmadguide/tjekguidemad/ECE1074744/opskrifter-bag-selv-rugbroedet/

Og så kan man jo prøve at bage et hurtigt sødt svensk groft brød.

Skulle ni behöva hjälp med översättning eller har ni andra frågor så hör av er.

Theresia Swanholm

PS. Tak til martin på Rigeligtsmør.dk for lån af rugbrødsbillede.