Kransekage – samt mysteriet marcipan/mandelmassa

Är det inte konstigt att när man handlar i Sverige så är det mer mandel i mandelmassa än det är i marsipan..?

Og når man handler i Danmark er det procentuelle indhold af mandel højere i marcipan end i mandelmasse…

Mer förvirrande än så kan det knappast bli!

img_1916

MEN under alle omstændigheder kan man bage fantastisk kranskekage – hvis man vel og mærke bruger det produkt med MEST mandel i. Gerne 60% eller mere…

Kransekage är en dansk specialitet som går snabbt och lätt att baka och som är både lyxig och god att servera som en sötsak till kaffet – eller som i Danmark: Med skumpa! (mousserende vin) (Fast välj då en sötare sort… Annars blir kontrasten mellan den sura drycken och den väldigt söta kakan FÖR stor.Enligt mig i alla fall) I Danmark är det för många att måste att skåla in det nya året med bubbel och kransekage just vid tolvslaget. 

img_1915

Kransekage: 

12 fina bitar

200 gr. marsipan eller mandelmassa. Beroende på vilket land du handlar i. Det viktiga är MINST 60% mandel. 
90 gram strösocker
1/2 äggvita. (knappt 1/4 dl)

Glasyr:

3 tsk äggvita
100 gram florsocker (flormelis)

Eventuellt mörk choklad att doppa i.

Blanda snabbt i hop marsipan/mandelmassa, äggvita och socker med fingrarna till en jämn deg. Rulla ut den till två rullar a 30 cm. ”mjöla” bordet med florsocker om degen är för klibbig. Tryck till dina rullar hela vägen så att de blir lite lätt trekantiga.

img_1909

Grädda i 190 grader varm ugn (svalare om du kör varmluft) 10-15 minuter. Tills ytan är ljusbrun och innanmätet mjukt. 

Vänta tills rullarna är helt svala, rör i hop glasyren och ringla i så tunn stråle som möjligt.

img_1910

Låt glasyren stelna helt innan du skär ut sex bitar av varje rulle. Ta bort de yttersta ändarna så att alla bitar ser lika dana ut. (Det är kockens lyx att glufsa i sig under arbetets gång)

img_1912

Velbekomme!

Theresia Swanholm

Vintersallad – med sötpotatis som INTE skrubbats i havet

IMG_0805

Jag vill gärna äta mer grönt! Jag tror att det är nyttigare för mig som individ – och för vår planet. Men jag tänker INTE skrubba mina rotfrukter i havet, börja med yoga på fälten mitt i matlagningen eller spela trummorbarfota i natten – bara för att jag ( i bland) tycker om vegetarisk mat…

Ovenstående referer til nyt madlavningsprogram på Svensk TV, hvor to unge kvinder laver mad i et meget ”hippie-agtigt” setting… Hvilket har bragt de svenske sind i kog. Er det et inspirerende livsstils program? Eller er det en karikatur over veganer-fordomme?

Under alla omständigheter har jag hittat på följande matiga och färgglada vintersallad -som jag själv i alla fall vbedömmer som väldans nyttig till och med!

IMG_0803

Till två personer:

  • 1 dl svarta linser -kokas 15-20 minuter i 3 dl buljon och med sällskap av två vitlöksklyftor (som sedan kasseras – eller bres på macka)
  • 2 skalade och tärnade sötpotatisar som rostas i 200 grader varm ugn i ca. 20 minuter. Vänds med chiliflakes en stor klyfta pressad vitlök och minst en matsked olivolja innan de åker in i ugnen.
  • 1/2 stort urkärnat granatäpple
  • 1/2 påse grönkål blandad med olivolja, flingsalt och äppelcidervinäger och som fått sig en omgång med potatiskrossaren – eller massage med nävarna – för att mörna sig lite.
  • Tunna skivor rödlök.

IMG_0804Lägg grönkålen nederst i en stor skål, lägg de knapt avsvalnade linserna i rejäla högar, drössa sötpotatis över, toppa med granatäpple och rödlök. Vill man ha ännu mer mat passar det fint med honugs- och soja marinerade, stekta (kyckling)-filéer. (Och den som inte vill ha honung tar såklart lönnsirap)

Smaklig spis! /Theresia Swanholm

IMG_0810

Koreanske restaurant NAMU åbner i Malmö

-Min intention har hele tiden været at jeg skulle anmelde restauranter på min blogg. Her kommer den første af slagsen:

12108061_1006791636048664_7361918155332867356_n

I fredags åbnede den længe ventede restaurant NAMU i Malmö. Her kan du få superlækker koreansk mad lavet på skånske råvarer. Men måske bør man overveje et yoga kursus før besøget…

Selv om man er fyldt 40, kan man godt have følelsen af at være både rørlig, smidig og i stand til at folde sig selv på mitten. Men denne naive forestilling blev gjort til skamme forleden aften. Jeg var særligt inviteret til at være med til ”øve-aften” når personalet havde generalprøve få dage før den officielle åbning.

Vi blev placeret i den lækre zen-agtig, koreanske afdeling med lave træborde og pastel farvede hay-puder at sidde på. Her skulle man tage skoene af, før man måtte betræde det lyse træ podium. (Og da de smarte nye efterårs støvler røg af, skulede både veninden og jeg nedad  og kunne med et lettelses suk konstatere at sokkerne var hele – og ikke engang særligt tyndslidte)

Nu var det som så, at der ikke var en fordybning under bordet som jeg oplevet tidligere på asiatiske restauranter. For det er jo vældig smart, når man kan sidde og SE UD som om man sidder på gulvet ved et lavt bord – men hvor ens fødder rent faktisk befinder sig en etage længere nede og man kan sidde i en oprejst, behagelig stilling. Her var der som sagt IKKE et hul under bordet til at stuve stængerne ned i!

Så først havfruestilling til højre side. Efter 7,5 minut sov begge ben. Det lykkedes at bakse dem over til den anden side. Forbandede at jeg havde nederdel på. Havfrue stilling til venstre side. Efter 6,5 minut kunne jeg ikke rigtig mærke mine fødder og tænkte at det var en dårlig ting. Vi havde nået at beslutte at vi skulle starte med en Bellini drink med citrussorbet og bobler.

Så blev planen skrædderstilling. Hvis man sådan helt casual henslænger sin cottoncoat foran sig og lader den ligge i skødet, så er der forhåbentlig ikke fri udsigt ind under nederdelen trods skrædderstillingen.

12063639_1006791682715326_3809775907135019765_n

8 minutter senere havde jeg mistet følelsen i den ankelkugle der pressedes ned i det lyse, lækre nordiske træ. Så kommer den helt henrivende drink. Sød og syrlig på samme gang, og en af den slags som man sagtens kunne sluge nogen flere af. Og jag tager resolut begge ben og stuver dem ind under kroppen og sidder dermed på knæ. Faretruende højt fra bordet men det lykkes mig at stille drinken ned uden at vælte, hverken den eller mig selv. 4 minutter senere får jeg ideen at skrue benene ind under bordet i sin fulde længde så fødderne stikker ud på hver side af veninden. Og tænker stille at det forhåbentlig ikke medfører nogen lugtgener…

Men så begynder maden at komme ind. Smukke retter, lækkert lagt op på rustikke stengodstallerkener i sarte farver. Vi fik en vidunderlig ørred med lakserogn, ingefær og lime. Vi fik langtidsbagt aubergine som næsten var sort i kanten – perfekt afbalanceret til en blomkålspure der var blød som silke. Senere fik vi blåmuslinger med chili og røget flæsk. Og et dampet brød med krydret – men ikke stærk- svinesteg, der var så mør og saftig at det var en ren fornøjelse. Og så fik vi en skål med den koreanske nationalret Bimbibap. Den dygtige tjener sørgede for at anbefale vine der passede utrolig godt til retterne. Endeligt var desserten vitterligt prikken over i:et! Noget med marengs, is og fennikel. Det var helt genialt med den blide lakridssmag, den kolde, cremede is og den sprøde marengs!

Og lige pludselig var der gået fire timer og trods min urolige hasen og baksen rundt på min side af bordet, havde jeg haft en dejlig aften. Konklusionen må simpelthen være at jeg må begynde at gå til yoga og lære at klappe benene ind under mig eller om på nakken. For den slags mad i så gode omgivelser vil jeg ikke gå glip af. (Alternativt kunne man jo overveje at bestille bord i den afdeling, hvor bordene er i samme højde som i mit eget hjem – og hvor der faktisk følger stole med!)

12038345_1006791736048654_6875206695497334942_n

Velbekomme – og tillykke til Malmö, som er beriget med endnu et lækkert spisested!

NAMU ligger på Landbygatan 5 – en af de små sidegader til Lilla Torg.

/Theresia

Fredagsmys -en masspsykos? Eller Kirstens Italienske Spinatpasta

Af en eller anden årsag er det besluttet at på fredage skal der være fredagsmys i Sverige. Det startede som en kampanje for et chipsmærke… Og svenskere gør som regel hvad de får besked på… Så nu kan man ikke finde den børne familie der ikke diktatorisk afholder fredagsmys, hver eneste fredag.

pastaAv någon oförklarlig anledning har det också bestämts att fredagsmys innebär tacos till kvällsmat. Jag är säker på att man skulle kunna sammanställa en horribel statistik på hur många svenskar som faktiskt äter tacos på fredagar…

Og som den halvdansker jeg er, gør jeg hvad jeg kan, for at spise tacos hvilken dag som helst. Bare IKKE om fredagen!

Hemma hos oss innehåller fredagsmyset en stund framför tv’n hela familjen samlad med hempoppade popcorn. Och innan dess äter vi något som alla tycker är lite extra gott. Vissa fredagar betyder det att barnen får en rätt och de vuxna en annan. En av de absoluta vuxenfavoriterna är Kirstens spenatpasta. Den är blixtsnabb, delikat och snygg… Och passar perfekt med ett mustigt rött vin. Det är desutom en sådan rätt som man slänger i hop mer eller mindre efter ögonmått och inte efter gram och centiliter.

Kirstens Spinatpasta

Spaghetti (nok til 2)
lidt olivenolie
En halv pose frossen hel spinat. (eller samme mængde frisk)
3-4 fed (klyftor) hvidløg. Hackede –ikke pressede
En halv frisk chili i tynde skiver, eller et dryss törret chili
salt & peber
Ca en halv -1 dl piskefløde
friskreven parmesanost

Samtidig som pastaen koger svitses hvidløg i en lille smule olivenolie. Når den er blød (mjuk) men ikke branket (bränd) tilsættes lidt mere olie og chilien, lidt senere spinaten. Når al væske er væk saltes og pebres der. Så hældes der en ordentlig slat (skvätt) fløde ved og på mystisk vis forsvinder den næsten helt i løbet af (under) det øjeblik det tager at hælde vandet fra pastaen…

pasta m gräddeSå här ser det ut när grädden försvinner…

Så vendes pastaen ned i spinaten og de få stænk fløde der måtte være tilbage. Op på tallerken, drys med frisk parmesan. Skål! Ahh. Det er fredag….

Vitlöksbröd passar bra till.

En gang for mange år siden, hvor NV (stadsdel i Köpenhamn) virkelig var ”det mørke nordvest” kom jeg til at dele en studenterhybel (studentlya) med Kirsten som havde en fortid i Italien för sit arkitektstudie.

Det var Kirsten som lärde mig att laga den här suveräna rätten. Hun havde i sin tur lärt at laga den någonstans i Italien av någon hon tyckte om… Kirsten och jag blev inte vänner för livet. Men nu har jag haft ett drygt 20 år långt kärleksförhållande till spenatpastan! Njut den!

pasta

Theresia Swanholm

Öresundstorsk med gubbröra -en skånsk rätt?

Jeg er blevet madambassadør for Skåne. Det betyder at jeg kan få muligheden for at lave mad til turister der gerne vil vide mere om skånsk mad, lokale råvarer, skånsk madkultur og svenske madvaner på det hele taget. Super sjovt!

öresundsfisk

I min verden er det oplagt at bruge lokale råvarer i den forbindelse. Jeg ved at der findes fantastisk fin torsk i øresund på denne tid af året så her kommer mit bud på en lokal ret som det kunne være spændende for en turist at prøve. Måske? 🙂

Det är trålförbud i Öresund vilket betyder vilket betyder att det fiskas småskaligt och kustnära och på så sätt undvikar man att få upp en massa som helst borde stanna kvar i havet… Inget onödigt spill alltså. Och det känns ju väldigt positivt.

Noget supersvensk er gubbröra. Det findes i en masse forskellige versioner. Kolde og varme med og uden kartoffler og løg. Men garanteret med ansjovis og æg. Og så smager det dejligt. Hvad enten den serveres til en midsommerbuffet eller til min torsk.

Rimmad Öresundstorsk med gubbröra och brynt smör

Du behöver 4-6 fina bitar rygg filé av torsk fångad i Öresund
1 liten burk ansjovis
2 hårdkokta ägg
1 knippe (bundt) dill
ca. 100 gr ekologiskt smör (läs vad jag tycker om smör)
1 paket frysta gröna ärtor eller två broccoli
1 kg mandelpotatis
Rimma fina ryggbitar av öresundsfångad torsk i 30 minuter i 1 liter iskallt vatten blandat med 1 dl salt och 1 dl socker. (I følge google translate betyder rimmad kort og godt saltet. Og det kan da ikke passe? Saltet torsk er vel noget helt andet? Nærmest tørsaltet?)

Stek fisken i ugnen i 150 grader tills innertemperaturen är 58 grader.

broccoli och fisk

Hacka 2 hårdkokta ägg och blanda med en liten burk ansjovis skurna i små små bitar och vänd i hop med ett knippe dill, finklippt. Smält ca 100 gr smör och låt det bryna (brune) lite. Blanda med ägghacket precis innan servering. Häll röran över fiskbitarna . Servera med små fina ärtor eller broccoli kokt mandelpotatis (aspargeskartoffler).

gubbröra

Velbekomme,

Theresia Swanholm

Kald en spade for en spade!

Jag kan bli tokig när man slarvar med uttryck som sedan förvränger folks uppfattning av saker och ting… och som rent ut av degenererar kvaliteten i det vi äter… Oklart formulerat? Okej, mitt favorit exempel: SMÖR.

Smör är en specifik matavara och INTE ett samlat uttryck för allt möjligt som man kan bre på mackan eller steka i. SMÖR är inte Lätt&Lagom, inte Milda Culiness, inte margarin och inte ens Bregott eller Kærgården!!!

Jag vågar mig till och med på att påstå att denna nonchalans eller ignorans av ordets betydelse är vanligare i Sverige än i Danmark. I Danmark vet man att det är skillnad på Becel och smör. Och man vet vilket som är godast!!!

Smör portionsförpackningar_rund_420px

Jeg var ved at falde ned af stolen da vi en gang for mange år siden en sommeraften fick helt nyopgravde små delikate kartoffler og min søn bliver spurgt:

Vill du ha smör på potatisen?

Før hverken jeg eller sønnen når at blinke, slaskes der en ubestemmelig gullig flydende susbstans fra en plastik flaske ud over hans fine nye kartoffler. Af den slags som er tænkt til stegning. Men i bedste velmening… OG: Ja, det  var et fedtstof. Men det var IKKE smör!

I Sverige undrar jag ibland om ignoransen orsakas av att folk verkligen inte bryr sig om skillnaden..? Vilket jag skulle tycka var tråkigt. För om man ska laga god mat måste man ju veta vad som är kvalitet och vad som är ”sorgliga substitut”.

På Centralen i Malmö i höstas ville jag köpa en bulle med pålägg. Det som stack ut mellan brödskivorna under pålägget såg varnande vitt och flagigt ut och jag ställde frågan: Är det smör eller margarin på bullarna? Och får svaret: Det vet jag inte. Det är Lätta.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARGH! Hur kan en ung kvinna som arbetar i livsmedelsbranschen inte veta vad Lätta är?

Och varför retar jag mig då på fenomenet att man inte kan/ vill bryr sig om att skilja på smör och andra fetter? För att man missar DET GODA. Bre ett nybakat scones med lätt margarin –och bre ett med SMÖR… Och smaka på skillnaden… Den är STOR!

Smör_i_paket_rund_700x300px

Baka och stek i smör och jämför med billigare margarinvarianter. Skillnaden KÄNNS!

Jeg har fuld respekt for den veganer som af ideologiske grunde vælger mælkefritt margarine. Eller for den hjerte patient der fravælger animaliske fedtstoffer (fetter). Eller den der tror på sin slankekur (bantning). De undgår smör af en orsag eller av en overbevisning. Men der er ikke nogen grund til at de skal gå rundt og kalde det de spiser for smør. For det er det IKKE. Så risikerer vi at kommende generationer bliver ligesom sandwich-pigen på Centralstationen. Som ikke ved hvad forskellen er på smör og margarine. Slet ikke ved hvad der samger bedst. Eller endnu værre: Er ligeglad! (Inte bryr sig!)

Kommentera gärna! Är ovanstående onödigt gnäll om peditesser eller har jag en poäng?Skulle vara så roligt med lite åsikter…

Tänk på vad du brer på frukostmackan i morgon!

Theresia Swanholm

Svenske juletraditioner i P4 Kbh

Så var der en journalist der gerne ville høre om svenske juletraditioner. Resultatet af den snak kan I høre i denne del af P4 Københavns julekalender. Her bydes der hver dag på et indblik i hvordan julen holdes i andre (eksotiske?) lande.

Journalisten har enligt min mening tagit i lite i rubriken… Visst sjunger vi salmer på julen. Men faktiskt INTE runt granen. Eller hur?

I venstre side er der et link til selve lydklippet. http://www.dr.dk/P4/Kbh/Nyheder/Koebenhavn/2012/11/30/104845.htm

Flere julerier fra både dansk og svensk side kommer inden længe…

Julmust -findes kun i Sverige

Jag blev ombedd att skriva om julmust till en dansk tidning. Så här blev artiklen, och missa inte att laga julmustkyckling!

Den, der tror, at svensk og dansk jul har noget til fælles, tager grueligt fejl. Jeg vil vove at påstå, at der er langt flere forskelle end ligheder. Naturligvis er der en del grundlæggende træk, så som at det hele bunder i noget med Jesusbarnet, julemanden og gaveudveksling. Men det er stort set lighederne.

En svensk jul forløber 100 % sikkert ikke uden adskillige mængder julmust, hvortil der ikke findes et dansk sidestykke. Mørkebrun og skummende, sød og perlende. Den bruser mere end en cola, men er ikke så tung som en hvidtøl.

Drikkes godt afkølet
Vil du prøve julmust, anbefaler jeg at drikke den godt afkølet til fx et stykke mørkt sødt brød med en tyk skive juleskinke med et godt lag sennep. Selvom det smager sødt som sodavand, drikkes det altså til mad og dermed til stort set alt, man kan finde på et veldækket smörgåsbord.

Julmust blev lanceret i 1910 som et alternativ til øl. Men selv om drikken er tilsmagt med både malt og humle, smager den mere af sodavand end øl og blev hurtigt en succes – også for børn. Og i det moderne Sverige, hvor det tages meget alvorligt, at der er en promillegrænse på 0,2, erstatter julmusten rask væk øllerne og snapsen til julefrokosten.

Kampen mod Coca Cola
Efter sigende falder salget af Coca Cola med 50 % i december måned i Sverige. Det amerikanske multiselskab har prøvet alt fra massive reklamekampagner til opstart af konkurrerende julmust-kopier for at få svenskerne til at droppe den svenske julmust – men uden held.

Mange svenskere sværger til et enkelt mærke, når det gælder julmust. På samme måde som danskere før mikrobryggeriernes tid drak ENTEN Carlsberg eller Tuborg. Der er masser af hjemmesider, der hvert år laver adskillige tests og smags-sammenligninger af de forskellige mærker.

Julmust vs. påskmust
Det er et evigt tilbagevendende samtaleemne i Sverige at debattere, hvorvidt julmust og påskmust er det samme. Og efter en grundig omgang googlen er jeg stadig ikke blevet klogere. Jeg har fundet undersøgelser, hvor nogle af producenterne påstår, at der er samme indhold i flaskerne, mens andre siger, at der bestemt er forskel. Rent personligt vil jeg vove påstanden, at den største forskel sidder i etiketten.

Vil du prøve julmust, kan jeg anbefale, at du botaniserer lidt mellem de forskellige mærker. De mindre bryggerier har nogle sorter, der er lidt mindre søde og lidt mere ”voksne” i smagen. På systembolaget kan du også finde et bredt udvalg.

Der drikkes ifølge Dagens Nyheter 40 mio. liter julmust i Sverige hvert år, hvilket svarer til næsten 4,5 liter per person.

SKÅL!

Theresia Swanholm

PS. Artiklen kan læses i foreningen Danske Torperes medlemsblad i december.

En glad ko

De här korna har vi passerat dagligen på vår semester. Kor som idislar (tygger drøv) i solen och traskar ner till sjön när det blir för varmt.

Det gør mig glad at mine børn lærer at det er det rette element for en ko. Tilgengæld gruer (gruvar) jeg for den dag, hvor jeg skal forklare for dem, hvordan de FLESTE køer i Danmark og Sverige lever deres liv. Før de bliver spist.

Efter att ha promenerat förbi de här korna hittade jag på ett närliggande ”coffeetable” en bok med Astrid Lindgren citat. Knappt hade jag tänkt tanken om hur sorgligt det är hur få kor som får leva ett lyckligt koliv förrens jag snublade över följande citat av Astrid Lindgren som går rakt i hjärtat på mig:

Jag ska säga dej att om det här landets alla kor och kalvar och grisar och höns, som har berövats sina ”mänskliga” rättigheter, kunde ta sej ut ur sina djurfabriker och lagårdar och ordna nån sorts djurens tribunal, förslagsvis här under björkarna, då skulle det från denna hage stiga en blodsjämmer ut över landet, en jämmer som spräckte fönsterrutorna på Slakteriförbundets lokaler och rentav trumhinnorna på hela svenska folket, så att de åtminstone började undra lite. Undra om det verkligen är rätt och anständigt att behandla djur så som det görs i detta egentligen så djurälskande land.

Astrids Klokbok, Eriksson & Lindgren, 1997

Hvor var Astrid bare en klog dame! Og hvor kan hun bare skrive så ”det går kalla kårar längs ryggraden”. Og hvor er det tragisk, at der ikke er sket mere i folks bevidsthed… Citatet er jo MINIMUM 15 år gammelt.

Hvorfor skal det være så svært for os konsumenter at købe kød fra dyr der har haft et værdigt liv? Der er ikke slagteri industrien der skal bebrejdes (anklagas). Det er køberne i ICA eller Brugsen der vælger det billigste kød -i stedet for det der er produceret på anstændig vis. (Og derfor også koster mere) Så længe der er kunder til det billige kød vil der også være dyr der lider.

Så det är med en klump i halsen jag svarar junior: ”Ja, den bor där. Ja så bor en ko…” och måste tillägga: ”En glad ko.”

Theresia Swanholm