Barnens favorit -gör din egen soppa

Vardagsmat i en barnfamilj ska i mina ögon gå snabbt att laga, vara nyttig (läs: näringsriktig, gärna ekologisk och närproducerad), och vara god/spännande för alla deltagare.

Her kommer et bud på sådan en middag: Lav din egen suppe…

Hela poängen med den här soppan är att man blandar sin egen portion vid bordet. In kommer den rykande heta soppan och var och en tillsätter det man tycker är godast. Barnen låter tillexempel chilipastan stå…

Vill man kan man se till att innehållet i skålarna är varmt -men har man unga gäster är det ganska lagom att stoppa rumsvarma eller svala ingerdienser i soppan -så blir det inte för varmt och man slipper gråt scener med brända tungspätsar.

Gör din egen soppa:

1,5 liter vatten
3 buljontärningar
1 karton/burk passerade tomater

Koka upp soppan

Små skålar med ”fyllning” ställs fram på bordet. I går fick vi:

Sprödstekt bacon
Majs
Fetaost
Smörfräst spetskål med timjan
Pasta
Färsk basilika
Morotsbitar (faktiskt råa den här gången)

Annat som funnits med i skålarna har varit: köttbullar i bitar, kokt/stekt lax, ärtor, fräs av rotfrukter med persilja och vitlök, broccolibuketter, potatisbitar… stort sett alla sorters rester från kylskåpet. Vill man kan man ju hålla sig till ett geografiskt tema:

Asiatiskt: Krydda soppan med vitlök och ingefära. Servera med wok mix, strimlad kyckling, räkor, groddar(bønnespirer) och nudlar

Italienskt: Krydda med oregano, vitlök, Pasta, köttfärs eller parmaskinka, krutoner, parmesan, grönsaker efter årstid.

En väl använd klyscha (cliché) ”bara fantasin sätter gränser” passar utmärkt här!

Velbekomme,

Theresia Swanholm

 

Kanelbullar -eller rättare sagt blåbärsbullar

De flesta danskar som vet minsta lilla om svensk mat skulle utan tvekan nämna kanelbullar som något riktigt riktigt svenskt. Och inte utan orsak! För visst är det så att nästan alla husmödrar med respekt för sig själv har ett väl avprovat recept på kanelbullar?

Kanelbullar i danmark är ett nytt fenomen. Visst går det att få tag på, men det har kommit innom de sista 20 åren och är ofta en bulle så stor som entallrik och säljs i alla fall i Köpenhamn under namnet ”Onsdags snegl” Den klassiska ”kanelsneglen”  i Danmark är en platt, frasig, flagig sak gjord på wienerbrödsdeg… Och alldeles för fet för min smak.

En rigtig svensk kanelbolle er lavet på en hvede dej med gær. Den skal være blød og næsten svampet inden i, og knase af sukkerdrys når man bider i den.

Smagen af hjemmebagte kanelboller og saftevand bringer mig tilbage til min barndoms somre, hvor jeg afgudede de mødre der var de dygtigste til at bage kanelbollerne.

Men derfor kan man jo godt forny sig. De fleste konditorier i Sverige sælger ikke kun kanelbullar, men min personlige favorit kardemummabullar, vaniljbullar og en række endre smagskombinationer. For eksempel en Karlsbaderbulle, hvor fyldet så vidt jeg kan gennemskue mest er sukker og smør. Min egen nyeste version blev blåbærsboller:

Theresias blåbärsbullar:

50 gr jäst (gær)
150 gram smör (SMÖR -riktigt smör ochinte margarin)
5 dl mjölk
1/2 -1 tsk. salt
1 dl socker
2 tsk krossad kardemumma (krossa fröna i mortel -ger mycket mer smak än finmalet pulver)
14-15 dl. vetemjöl (ca. 875 gram)
1 tsk bakpulver

Fyllning:
100-125 gram SMÖR (se kommentar ovan)
1 dl socker
1/2-1 liter blåbär

Ägg och pärlsocker till pynt.

Smält smör och blanda med mjölken till knappt 37 grader. Rör ut jästen i lite av vätskan. Tillsätt resten av vätskan. Tillsätt socker, kardemumma och nästan allt mjöl blandat med bakpulvret. tillsätt det sista mjölet i etaper så att degen inte blir för fast. Låt jäsa 45 minuter.

Rör rumsvarmt smör med sockret (Eller använd sedan en osthyvel och hyvla smöret direkt på degen och ströa på sockret) Kavla (med en kagerulle) ut degen till en yta minnst så stor som en långpanna (brædepande) Bred ut fyllningen och strö över blåbär.

Rulla i hop degen (på längden), skär ut till ca 40 skivor av rullen och placera varje i en bullform. Låt jäsa minnst 30 minuter under en ren bakduk (viskestykke). Pänsla med ägg och strö över pärlsocker. Baka i 225 grader ca. 8 minuter. Konsten är att de ska vara så bakta att de inte blir kletiga innuti -men de får INTE stå så länge i ugnen att de blir torra!

Sommarlycka!

Theresia Swanholm

PS: den som vil lave de klassiske kanelboller bytter bare blåbær ud mod 2 spsk kanel.

Sproglig forbistring -eller skillnaden på Cola och Kola…

Det är så himla konstigt att det finns så många ”mat-ord” som är nästan de samma på svenska och danska… Fast betyder helt olika.

En klassiker är väll purjolök? En svensk som följer ett danskt recept och rynkar på ögonbrynen när han eller hon ska ”klippe purlög over” Klippa en purjolök??? På svenska är purjolök det samma som porre på danska. På danska betyder purløg gräslök.

Og så er der den med cola-smag. På dansk er cola det samme som coca-cola smag. På svensk er kola (flöde)karamel(smag). I övrigt er svensk slang for sodavanden ”cocka”, hvor man på dansk forkorter drikken til netop ”cola”. Er der nogen der så undrer sig over hvordan man benævner smagen cola i Sverige? Logisk nok: coca-cola smak.

Er der nogen der kan finde på flere forviklende mad udtryk? Så kan jeg måske udvide indlæget yderligere…

Og så er der de ord der ikke er de samme – men tæt på:

Jordbär -jordgubbar (hvordan blev det til gubbar?)

Björnbär og Brombär -björne brummer vel?

Och några ord har absolut ingenting med varandra att göra:

Svarta vinbär och röda vinbär. Praktiskt lättförståeligt och logiskt. Samma bär heter på danska: Solbær -vackert och poetiskt. Och röda vinbär heter Ribs (!?) Vad är det för ett ord???

På dansk høster(skördar) vi disse bær inden vi når det svenskerne kalder Höst -altså efterår. Det vil sige at svenskernes semester (ferie) er over nogenlunde som danskernes semester(termin) begynder…

Inte konstigt att vi ibland missförstår varandra!

/Theresia Swanholm

En glad ko

De här korna har vi passerat dagligen på vår semester. Kor som idislar (tygger drøv) i solen och traskar ner till sjön när det blir för varmt.

Det gør mig glad at mine børn lærer at det er det rette element for en ko. Tilgengæld gruer (gruvar) jeg for den dag, hvor jeg skal forklare for dem, hvordan de FLESTE køer i Danmark og Sverige lever deres liv. Før de bliver spist.

Efter att ha promenerat förbi de här korna hittade jag på ett närliggande ”coffeetable” en bok med Astrid Lindgren citat. Knappt hade jag tänkt tanken om hur sorgligt det är hur få kor som får leva ett lyckligt koliv förrens jag snublade över följande citat av Astrid Lindgren som går rakt i hjärtat på mig:

Jag ska säga dej att om det här landets alla kor och kalvar och grisar och höns, som har berövats sina ”mänskliga” rättigheter, kunde ta sej ut ur sina djurfabriker och lagårdar och ordna nån sorts djurens tribunal, förslagsvis här under björkarna, då skulle det från denna hage stiga en blodsjämmer ut över landet, en jämmer som spräckte fönsterrutorna på Slakteriförbundets lokaler och rentav trumhinnorna på hela svenska folket, så att de åtminstone började undra lite. Undra om det verkligen är rätt och anständigt att behandla djur så som det görs i detta egentligen så djurälskande land.

Astrids Klokbok, Eriksson & Lindgren, 1997

Hvor var Astrid bare en klog dame! Og hvor kan hun bare skrive så ”det går kalla kårar längs ryggraden”. Og hvor er det tragisk, at der ikke er sket mere i folks bevidsthed… Citatet er jo MINIMUM 15 år gammelt.

Hvorfor skal det være så svært for os konsumenter at købe kød fra dyr der har haft et værdigt liv? Der er ikke slagteri industrien der skal bebrejdes (anklagas). Det er køberne i ICA eller Brugsen der vælger det billigste kød -i stedet for det der er produceret på anstændig vis. (Og derfor også koster mere) Så længe der er kunder til det billige kød vil der også være dyr der lider.

Så det är med en klump i halsen jag svarar junior: ”Ja, den bor där. Ja så bor en ko…” och måste tillägga: ”En glad ko.”

Theresia Swanholm