Gammaldags marängsviss -less is more!

Mer kompliserat behöver det inte vara! Enligt min mors ”Hemmets kokbok” tryckt 1965 innehåller en marängsviss tre ingredienser. maränger, vispgrädde och choklad -som kan bytas ut motfärsk eller konserverad frukt. Less is more…

En moderne svensk marängsviss kan indeholde meget mere og er højt elsket blandt både børn og voksne. Hovedingrediensen er naturligvis marengs. Men nu tildags toppes den som oftest med is, bananer, chokoladesovs, krymmel og flødeskum.

Men jeg må indrømme at jeg synes det er aller bedst med hjemmelavede marengs der er seje inden i, iskold flødeskum og et læs friske jordbær på toppen.

Lättare och enklare kan det knappast bli! Inte godare heller!

Vad är egentligen skilnaden på en sådan här gammeldags marängsviss och en pavlova? Lemoncurd? Namnet? Tiderna? Någon som vet?

Theresias lagom sega maränger

4 äggvitor
1 tsk citronsaft
3 dl strösocker
evt. krossade kardemumma frön eller en näve hackade mandlar eller hasselnötter.

Vispa äggvitorna med citronsaften tills de är så styva att skålen kan vändas upp och ner. Tillsätt sockret långsamt under vispning. Klicka ut marängerna på ett bakplåtspapper strött med lite vetemjöl. Baka i ugnen på 125 grader i 45 minuter. För torrare sprödare maränger: 90 grader i 90 minuter. Kolla seg-heten/spröd-heten genom att försiktigt lossa en maräng…

Gammaldags marängsviss

Dæk et smukt fad med marengs. Skyld og halver en litter jordbær (eller brug hindbær (hallon) + blåbær eller ferskner (pärsikor) + ribs (röda vinbär). Fyld fadet med flødeskum (vispad grädde) og til sidst de friske bær. Ta-daaa! Bedre bliver det ikke!

Glad sommar!

Theresia Swanholm

Annonser

Theresias Melanzana alla parmigiano = auberginer, tomat, mozarella

Nu kommer en rätt som varken är dansk eller svensk. Snarare italiensk…kanske? Men den hör hemma på den här bloggen eftersom den kan gå in under kategorin vardagsmat. Och inte minst för att det är MIN variant på en italiensk klassiker!

Theresias variant på Melanzana alla parmigiano:

2-4 vitlöksklyftor
olivolja
1 burk (mutti) krossad tomat
2 tsk. torkad oregano (eller passande mängd färsk)
2 tsk. torkad basilika (eller ännu hellre en kruka färska basilika blad om det finns till hands)
Lite sambal olek eller torkade chili flagor
salt och färsk malen peppar
1 msk (spiseske) balsamico
2 tsk rørsukker.

I stor aubergine
2 klumpar (påsar) mozarella

Skär auberginen i cm-tjocka skivor. Salta rikligt och lägg på en skärbräda lutad mot en kopp. (Så står skärbrädan snett och lite vätska rinner av. Det lär bidra till att den blir mindre vattnig och mindre bitter… Har jag brottom hoppar jag över det momentet)

Hacka, krossa eller pressa vitlöken i oljan tills den (nästan) börjar ta färg. Tillsätt tomat och sedan resten av ingredienserna.

Låt gärna såsen puttra en god stund så att alla smaker ”gifter sig med varandra” -minst 20 minuter -gärna en timme om du har annat att göra.

Smaka till såsen och justera sötma, syrlighet och sälta med balsamico, socker och salt.

Stek aubergine skivorna mjuka i olivolja medans såsen kokar.

Lägg såsen i en ugnsfast form, lägg aubergine skivorna över och sluta av med mozarella osten i skivor överst.

Låt stå i 200 grader eller lite mer i ca. 20 minuter. Osten ska bli ljusbrun och bublig. Ät med pasta, sallad, rött vin, eller som tillbehör till kött. (Falukorv -om vi ska hålla oss till det dansk-svenska temat) 🙂

Uhm!

Theresia Swanholm

Falukorv -100% hverdagsmad

Den ligner en stor rund kødpølse. Tykkere end en voksen kvindes håndled. Børn elsker det. Og faktisk også mange voksne… Falukorv!

En gennemsnitlig falukorv består av knap 50% kød. Resten er vand, kartoffelmel, løg og krydderier. Så i min verden hører den ind under kategorien af mad som jeg helst ikke vil byde på. Ærgerligt at mine børn æææææælsker det…

Jeg kender flere danskere som på sommerferie kaster sig over denne eksotiske specialitet. Men de ved ikke helt, hvordan den skal tilberedes. Jeg kan ikke anbefale at skive den og spise den rå som pålæg… Det smager ikke af ret meget.

En klassiker er at bare skive den i centimetertykke skiver og stege den brun og sprød på panden. Og så serverer man den med ”stuvade makaroner” og godt med sød ketchup.

Makaroner skal man ikke forveksle med makroner. (Makroner är hårda kakor bakade på mandel och ägg som man använder i till exempel triffli -en fantastisk dessert)

Svenske makaroner er tilgengæld en slags pasta formet som små bøjede rør. Stuvade makaroner er altså denne slags pasta blandet ned i en hvid bechamel sovs (gerne krdret med reven muskatnød og hvid pebber) ligesom en stuvning… Tilsætter man ost begynder vi at nærme os amerikanernes macaroni & cheese.

Jeg foretrækker at servere den stegte falukorv til en god kartffelsalat –Theresias potatissallad till korv.

En anden populær måde at tilberede den store lyserøde pølse på er i ovnen. Der findes utallige opskrifter. Kort fortalt går det ud på at snitte skår i den hele pølse med ca. en centimeters mellemrum næsten hele vejen ned. I disse snit stopper man alskens lækkerier som for eksempel æble, sennep, løg og ost. Så lægger man det hele i et stort fad. Eventuelt med en tomatsovs i bunden og lader det gratinere i ovnen en 20 minutters tid på vel en 200 grader.

Håber at det kan give lidt inspiration!

Theresia Swanholm

PS. Sidst jeg stegte falukorv serverede jeg den med spaghetti, min egen version af ”melanzana alla parmigiano” og grøn salat. (Opskriften kommer inden længe) Og som den opmærksomme læser kan se var der ”desværre” slet ikke plads til falukorv på min tallerken -ærgerlig, ærgerligt… (synd, synd…) Men de andra runt bordet uppskattade falukorven!

Triffli – en fantastisk dessert!

Hos gode venner blev jeg mindet om den fantastiske dessert triffli. Nem at lave -og endnu et eksempel på, hvor godt noget kan blive når man bruger de bedste råvarer.

I min danska familj har jag fått triffli sedan jag var liten. Och alltid tyckt att det var lika gott. En triffli är också den sortens recept som kan varieras oändligt och görs olika från familj till familj. Det är krossade mandelkakor (makroner) i botten, fuktade med portvin eller sherry och sen frukt, bär eller kräm över. På toppen ska det vara vaniljkräm eller som hoss oss vispad grädde!

Makroner kan man vist kun købe i Danmark -og Italien. Men jeg lærte i går at de er enormt nemme og hurtige at lave.

Det är lätt att göra egna makroner. Min goda väns recept kommer här:

Niels Makroner

125 gram mandler (ikke smuttede)
125 gram mørk råsukker eller farin
175 gram lyst rørsukker
2-3 æggehvider

Blend (mixa) mandler og sukker til fint mel (mjöl). Bland æggehviderne i indtil det bliver en stiv masse som kan stoppes i en sprøjtepose (sprits). 125 grader i ca 20 minutter. Tag kagerne ud af ovnen og løft hele bagepapiret over på en kold flade. Lad dem køle helt af før du piller dem af bagepapiret

Triffli – en fantastisk dessert

Makroner -købt i DK eller hjemmebagte
Sherry eller portvin (eller saft, hvis børnene spiser meget store mængder)
Friske hindbær rørt med sukker, æblemos, rabarbergrød (kräm) eller tyndt skivede appelsiner
Flødeskum (vispad grädde)

Knus (krossa) makronerne groft læg dem i bunden af en smuk skål (eller i små portionsskåle) dryp sherry eller portvin over. De skal ikke svømme i væske (vätska).

Læg et lag af frugt/kompot over. Laget af frugt skal være ca. dobbelt så højt som laget af makroner. Kan du lide en knasende dessert server med det samme med flødskum på toppen. Jeg synes den er bedst når den har stået og trukket et par timer i stuetemperatur.

Et lille glas portvin passer godt til!

Smaklig spis,

Theresia Swanholm

Theresias potatissallad till korv

Plötsligt skiner solen så nu ska det grillas korv! (og det kan kun gå for langsomt) Och till det ska man ha en riktigt god potatissallad. Den inköpta falukorven får vänta i kylskåpet ett tag. Læs mere om falukorv: Falukorv 100% hverdagsmad

Falukorv er en svensk spise som der ikke findes noget i Danmark der minder om. Snart skriver jeg mere om, hvordan man tilbereder sådan en. For selv om det ligner kødpølse er det ikke nogen kulinarisk sensation at skive den og spise den kold på rugbrød… Indtil da får i opskriften på min kartoffelsalat der passer til stort set al slags pølse:

Theresias potatissallad, närbild. Fotograferad av Theresia Swanholm

Theresias potatissallad till korv

1 kg. potatis
1/2 dl. olivolja
1 msk (spsk) vitvinsvinäger
1-2 tsk fransk senap (typ dijon)
1-2 tsk flytande honung
2 msk (spsk) bostongurka (eller finhakkede cornichoner)
En stor näve (håndfuld) färska kryddor som salvia, timjan, rosmarin eller dill. (ska det vara mycket enkelt funkar det också med ett halvt paket frusen dill)

Koka potatisen och blanda alla flytande ingredienser till dressingen. När den rörts tjock så tillsätt gurka och kryddor. Skär potatisen i stora bitar ocg skär löken mycket tunnt. Blanda försiktigt med dressingen och låt gärna stå och dra innan du serverar. Man kan också tillsätta ärtor, sockerärtor eller grön sparris.

Velbekomme,

Theresia Swanholm

Theresias potatissallad till korv. Fotograferad av Theresia Swanholm

Koldskål -smagen af dansk sommer.

Koldskål är egentligen en efterrätt, men kan också vara en lätt lunch eller ett mellanmål som slår de flesta. Det smakar vanilj och citron och är precis lagom surt och sött på en gång.

Man toppar med en näve krossade ”Kammerjunkere” (söta kardemummaskorpor) och helst en hel hög med färska jordgubbar. Koldskål är en sådan rätt som finns i oändligt många versioner beroende på vilken släkt eller del av landet man kommer i från. Men kernemælk är ett måste!

I Sverige bliver kærnemælk betragtet som et rent affaldsprodukt. Det er magert (mindre end 1% fedt), surt og ikke noget som nogen vil købe… Den sidste kærnemælk blev solgt i Norrland i begyndelsen af 2000-tallet. I Sverige går al kærnemælk istedet til bagerierne som klogt nok bruger den til bagning.

Kärnmjölk säljs inte längre i svenska butiker. Ingen vill köpa denna magra, sura mjölk som blir över när smör produceras. I Danmark drikker man den som den är som måltidsdryck eller anväder den i olika bakverk -eller förstås i Koldskål. Har man inte möjligheten att köpa Kærnemælk i Danmark för att laga koldskål kan man försöka sig med filmjölk som man förtunnar lite.

Koldskål med kammerjunkere og jordbær

3 pasteuriserede æggeblommer (eller blommer fra svenske æg)
150 gr. sukker
1/2 vaniljestang
1/2 halv liter kærnemælk
1/2 halv liter tykmælk eller ymer (typ filmjölk)
finrevet skal og saft fra en økologisk citron

Pisk (vispa) æggeblommer og sukker helt hvidt til sukkeret er opløst. Skrab kornene ud af vaniljestangen og pisk den ned i ægget. Tilsæt langsomt kærnemælk, tykmælk, citron-skal og -saft. Lad stå og trække (dra) i køleskabet 2-3 timer, og pisk den luftig og skummende før servering. Lad hver enkelt drysse kammerjunkere og jordbær på efter smag.

Man kan ju också köpa härligheten färdig på karton -men det är ju lite fusk…

I følge min mor fra Småland er Koldskåls svenske modsvarighed ”Fil med kanel och socker” Og det er precis så nemt som det lyder. Og en sand sommerspise. Fil, (ymer tynd som A38), drysset med sukker og kanel. Og så et stykke knækbrød med ost -så er det en hel lille frokost på en meget varm sommerdag. Me-en jeg synes nu nok at koldskål er lidt festligere. Og lidt mere dessert end frokost.

Samklig spis,

Theresia Swanholm

Theresia ska prata mat på P4 Radio Malmöhus

På fredag den 13. ska jag sitta med i morgonprogrammet på P4 Malmöhus. Vi ska prata mat och danmark och sverige. Tipsa gärna om vad ni vill höra mig prata om när det gäller dansk och svensk mat… och kanske kulturskillnader länderna emellan på det hela taget. Och ställ väckar klockan! För jag sitter med mellan 7.00 och 9.00 och har lovat att ta med en svensk och en dansk frukost.

Kanske kan vara tillfället att förklara vad svenskar missar när de inte vet vad ”Koldskål” är. Blogginlägg på väg.

Indtil da -nyd ”sommeren” så godt det går!

Theresia Swanholm

Theresias sunde madpandekager

Små plättar med bacon, rivna morötter och groft mjöl.

Alla mina fina foton på dansk Koldskål gick inte att downloada från datorn. Det var bara att radera och sätta in ett nytt minneskort. Sköna teknik!

Så nu kommer det att handla om nyttiga plättar i stället!

Svenskerne har det fantastiske konsept ”plättar”. En pande man steger plättar i -altså et plättjärn -ser nogenlunde ud som en æbleskivepande der har været kørt over af en asfalt tromle. Der er typisk 7 små runde ”udskæringer” til at stege i. Plättar ligner lidt blinier af udseende. Så i virkeligheden er der bare tale om mini pandekager. Men meget sjovere at spise end store tallerkenrunde pandekager! En hver velassorteret ICA eller isenkræmmer i Sverige. Vil man blive en succes blandt kvarterets unger er det helt sikkert vejen frem!

 

I bland äter vi pannkakor till kvällsmat. Lagar man dem som jag, blir det faktiskt inte någon onyttig middag (förutom att det finns socker i lingonsylt. Jag har nämligen både grahamsmjöl och morötter i smeten. Och bacon eller skinkstrimlor för smakens skull.

I Sverige findes der desuden noget der hedder ”fläskpannkaka”. Man laver en pandekage dej. Så snitter man flæsk i små stykker, lægger i en brædepande på ca. 200 grader. Når fedtet er smæltet fra og flæsket begynder at blive knasende, hælder man pandekage dejen over (lad fedtet blive) og efter 20-30 minutter på 250 grader har man en giganisk stor pandekager som man skærer ud i portionsstykker og spiser med Lingonsylt eller ”rårörda lingon”

Här är mitt egna recept på nyttiga matplättar som är inspirerade av fläskpannkaka.

Theresias sunde madpandekager

1 dl. grahamsmjöl
1,5 dl. vetemjöl
1 tsk salt
3 + 3 dl mjölk
2 fint rivna morötter
4 ägg
1 msk. (spsk) smält smör eller olivolja
1-2 baket bacon eller liknande mängd skinka

Lägg bacon på bakplåtspapper. Stek i ugnen på 225 grader tills fettet runnit i från och det inte längre är ”rått”. Helt knaprigt blir det sen i pannan. Klipp det i småbitar.

Mendans baconet är i ugnen blandar du mjöl och salt. Vispa till en jämn smet (dej) med 3 dl. mjölk. Tillsätt resten av mjölken. Vispa i äggen ett efter ett. Tíllsätt fett och rivna morötter.

Strö lite bacon eller skinkstrimlor i varje ”plätthål” eller på an vanlig pannkakspanna. Fyll på med smet och grädda som vanligt.

Servera med rårörda lingon och komplettera gärna med råkost eller sallad.

God fornøjelse!

Theresia Swanholm

Sødt eller salt? Frukost eller morgenmad?

”Morgenmad” är ju samma sak som vi svenskar kallar frukost. Frukost i Danmark betyder däremot lunch. Och för att göra förvirringen total påminner det vi äter till vår frukost faktiskt ganska mycket om det danskarna äter till sin frukost (altså deras lunch)

En svensker sætter gerne tænderne i både leverpostej, ”prickig korv”, skinke og sågar sild til morgenmad. Hvilket jo ligner ingredienserne i en bedre dansk frokost (dog uden øl og snaps!) 🙂 Forskellen er dog at det salte pålæg serveres på sødt brød. Sidst jeg bød en dansker på svensk ”rugbrød” blev kommentaren: ”De behøver jo ikke spise wienerbrød – det her er jo ligeså sødt.” Her er min opskrift på svensk sødt brød.

En svensk sätter ju gladeligen i sig både leverpastej, prickig korv eller till och med sill till frukost. För en dansk är det lika ”drastiskt” som att äta kött, sås och potatis när man just vaknat. En dansk väljer också osötat bröd. Däremot är pålägget på morgonen sällan av ”salt slag” utan är mer av det söta slaget. Man äter ost, honung, marmelad eller choklad-pålägg. (både nutella varianten og tunna, tunna hårda skivor av choklad finns) Och är det en särskilt festlig frukost som kanske en födelsedag är det inte ovanligt att det finns både wienerbrød och kanske en gammeldansk… Så här ser det ut i disken hos ett svenskt bageri kl. 08.30: En svensker pynter sin ostemad med agurk eller tomat. En svensker spiser IKKE wienerbrød til morgenmad. Det ville betragtes som at  gå i krig med en flødeskumskage (gräddbakelse) til morgenkaffen. Wienerbrød hører til ”fika” – altså en kop formiddagskaffe eller eftermiddagskaffe. Jeg boede en gang på et svensk kollegie. Overfor lå en bager. Den åbnede kl. 13.00 om søndagen…(!) Så kunne man jo købe frisk wienerbrød til eftermiddagskaffen…

Ett danskt bageri har rusning mellan 07.00 och 10.00 (Jag vet, för jag – liksom säkert 80% av danska kvinnor i min generation – har en karriär som ”bagerjomfru” bakom sig. det vill säga att man jobbat söndagar och lördagar med att sälja wienerbröd, rundstykker och färkt bröd) Det är inte många wienerbröd som säljs efter 10! Och en dansk häpnar som hör talas om ett bageri som inte öppnar förrens efter lunch på en söndag. Där det bor många ungdommar som är ute och festar fram till småtimmarna är det ofta vanligt att man knackar på bakdörren till bageriet redan vid halv 6-tiden. Där köper man med sig brännvarma tebirkes eller chokoladeboller att sätta i sig innan man lägger sig.  Theresia Swanholm